Skip to content

Kakaobönor

Man tror att kakaobönorna kommer från Mesoamerika och spred sig sedan norrut med hjälp av människor och djur som åt frukten och slängde nötterna. Redan 1900-900 år före Kristus framställdes olika drycker baserade på kakao. Men det var först på 200-talet före Kristus som mayaindianerna började odla kakao i delar av Centralamerika. Idag växer kakaobönor på träd i en frukt som är lika stor som en amerikansk fotboll. Inuti finns det fem rader med bönor. De största odlingarna sker i tropiska klimat i Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Asien. Framför allt Elfenbenskusten har fått internationell kritik för att tillåta barnarbete på kakaoodlingarna.

Kakaobönor som valuta

Kakaobönor användes som valuta av aztekerna. För 100 bönor kunde man köpa en kalkon, medan man fick en avokado för tre bönor. Och varje år betalade aztekerna skatt som sammanlagt blev närmare 8 miljoner bönor varje år som skatteintäkt. Anledningen till varför aztekerna värderade bönorna så högt var för att de själva inte kunde odla bönorna i deras rike bland de Mexikanska högländerna. De sågs därför som en lyxvara. Idag anses den bästa bönan komma från kakaoplantagen som mayaindianerna startade, den så kallade Criollo-bönsorten vilket betyder ”inhemsk” på amerikansk-spanska. Smaken är mild och mer aromatisk än de andra och därför dyrast.

När kakaobönor kommer till fabriken genomgår de först en fermentering i ett till sex dygn. Därefter torkas bönorna och rostas. När dessa har svalnat krossas de för att skalet ska lossna och tas bort. Bönorna valsas sedan och bildas till en massa som varmpressas strax under 70 grader. Under den här processen så skiljer man den klara vätskan som vid 32 grader stelnar och blir till kakaosmör. Det som blir kvar från processen, kakaomassan, blir mald till kakaopulver. Kakaosmör används tillsammans med kakaomassan vid framställning av choklad, eller utan kakaomassan för att tillverka vit choklad. Färdig choklad förvaras i rum med en temperatur på mellan 15 och 17 grader.

Kakaobönor är grundingrediensen till choklad.

Konsumtionen av choklad idag

Sexton av de tjugo länder som konsumerar mest choklad ligger i Europa. I toppen finns Schweiz med sina nästan tio kilo choklad per person och år. Genomsnittet i Europa är på runt 5,7 kilo. Men de hälsofrämjande effekterna av kakaobönor är som bäst när man intar mörk choklad. Den innehåller antioxidanten fenol som förbättrar immunförsvaret. Choklad innehåller även höga halter av magnesium vilket är bra för hjärnan och som även hjälper till att producera serotonin, ett hormon som minskar stress, får oss att känna euforiska och bland annat höjer sexlusten eftersom blodkärlen vidgas. Dessutom innehåller mörk choklad ämnen som ökar metabolismen. Fyrtio gram mörk choklad innehåller lika mycket antioxidanter som ett glas rött vin.

Under vintern konsumeras den största mängden choklad, och i Sverige handlar det om jultiden då många köper chokladaskar. Även andra högtider förknippas med choklad såsom alla hjärtans dag, eller påsk då chokladägg ges bort och äts. Inte sällan brukar dessutom choklad ingå i maten ombord på flygplan – oftast som en liten chokladbit som utgör efterrätten.

På senare år har det kommit varningar från chokladindustrin om att tillgången på kakao riskerar att tryta till år 2020 på grund av att dagens konsumtion överstiger produktionstakten. Anledningen är att många kakaoplantager i till exempel Kina har skrotats till fördel för gummiplantager som är mer vinstgivande. Därför har priset på kakaobönor stigit de senaste åren.

Barnarbete på kakaoplantagen

För att få en så stor skörd som möjligt besprutas kakaobönor med starka bekämpningsmedel. Detta påverkar inte konsumenten eftersom kakaobönor är skyddade av fruktskalet, däremot påverkas de som arbetar på plantagen som utsätts dagligen för bekämpningsmedlen. Framför allt har det visat sig att den choklad som slutligen når bland annat Europa, Asien och Nordamerika har odlats på plantager där barnarbete pågår. Framför allt sker detta i Västafrika på Elfenbenskusten, vilket blev allmänt känt först år 2000 efter en dokumentär om kakaoodlingens mörka sidor. Det handlar om ungefär 1,8 miljoner barn som arbetar på plantagerna i Västafrika där 60 procent av världens kakao produceras och som några av världens största chokladtillverkare köper.